/
Allmänt /
EN DIKT AV ERIK LINDORM
Den rätte
"Jag hade tänkt dig blond
och lång över allt förstånd
med en energisk haka,
du, som i dröm och vaka
varit mitt ideal.
Blond och högväxt och smal.
Och så kommer du dock
mörk och kortväxt och tjock,
med hakan i nervikt krage
och en början till mage.
Så kliver du in
i min själ och mitt skinn.
Allting blev skapat om,
när du kom.
Allting slog du itu.
Du, du! "
Idag när jag gick vid havet, kom jag att tänka på att jag kunde den här dikten utantill. Den sa mig så mycket om livet en gång, då jag var så där 25 år. Drömmar slås sönder och ideal bleknar med åren och med visdom.
Så här i min ålder betyder väl utseendet allt mindre. Idag är det insidan man hellre vill lära känna. Fast jag måste ändå erkänna att det är trevligt med en snygg fasad.
Av Ewacarin Holmqvist
Fin dikt! Önskar att ni skulle skriva mer om tiden. Tiden känns oänderlig när inget händer. Skriv om ensamt agerande.