/ Allmänt /

I'M BACK 2

EC;S PENNA ANTECKNAR

Jag har inte skrivit på min blogg under en hel vecka. Själv tycker jag att det känns som en evighet! För att genast lugna mina läsare så är anledningen till mitt uppehåll att jag var tvungen att ta tag i något som jag länge har velat, men som jag skjutit upp gång efter gång på grund av att tiden inte har räckt till. Det är inte gjort på en kafferast utan det gäller att sätta sig ner i lugn och ro och välja ut och kolla minst tre gånger om det verkligen är det jag vill sända iväg. När jag väl har bestämt mig, så ska det författas ett följebrev som inte heler är  gjort på en lunchrast utan i mitt fall sov jag en natt och bad en kompis läsa det hela och ge mig råd hur jag skulle formulera mig så det verkade proffsigt. I går eftermiddags skrev jag så breven efter min kompis kommentar och senare på kvällen lade jag i 15 st inlägg härifrån i en plastficka tillsammans med följebrevet vardera i ett kuvert med adresserna till Sveriges Radio Norrbotten och Sveriges Radio Kronoberg. Jag vet en person som jobbar på respektive Lokalradio där. I morse postade jag mina kuvert. Nu är det ingen återvändo! Nu är det bara att vänta på någon form av respons. Äntligen fick jag tummarna loss att ta första steget och det känns skönt men mycket nervöst! Vad nästa steg blir, beror på den respons jag får (om jag får någon) Snälla trogna läsare av den här bloggen var snälla och fortsätt att gå in och läs. Det är tack vare er som jag törs gå vidare med mitt skrivande. Snälla ni, håll en tumme för att jag får bra respons nu från proffsen. Tala om att det ligger spänning i luften....
Så kom snön även till Skåne och till mig. Det har varit rejält kallt på morgnarna i veckan och även mitt på dagen några dagar. Det vita täcket lyser ju upp naturen och det dämpar alla ljud. Men det tar dubbelt så lång tid att ta sig fram med rullstol, men det är ju smällar  man får ta. Det är tur att det har varit en sådan vecka då jag hade mycket att göra inomhus. Jag hade inte kommit ut ändå för hissen har krånglat under flera dagar. Jag som bor på andra våningen kan gå via trädgården för att komma in i min port. Det var jag tvungen att göra då jag hade varit i affären och köpt mat.
Vecka fyra 2007 innebar också att en pojke i åtta årsåldern blev offer för vår psykvårds alltför dåliga insikter om vem som är färdigbehandlad eller inte. (min personliga åsikt) Kanske är det här en följd att vi inte har platser nog för personer som behöver den vården. Pojken bodde inte i storstaden utan i ett samhälle i Småland som heter Norrahammar. Det ligger i närheten av Jörnköping. Att våldet har kommit till samhällena i Sverige betyder att ingen kan gå säker. Vi kan aldrig vara lugna och trygga utan vi får alltid vara på vår vakt. Jag blir särskilt berörd när det finns barn som råkar illa ut. De kan inte skydda sig på samma sätt som vi vuxna har möjlighet till. Jag kan tänka mig hur rädd pojken var före han fick kniven i sig. Där låg han alldeles ensam i den kalla snön med en främmade gestalt nära inpå. Det var ju en alldeles vanlig torsdag i Sverige som blev en ytterligare dag vi har svårt att släppa. Pojkens kompisar måste vara rädda och inte förstå varför de minst sin kompis. De har säkert mardrömmar om det här flera år om inte hela livet. Pojkens familjs akuta sorg har kanske idag övergått i vrede. Jag tror att så småningom blir en sådan familj starkare och finner trygghet i varandra. Sänder en varm tanke till dem i Norrahammar! Jag tycker att media tar upp sådant här alldeles för ingående, men det är viktigt att media ger information att vårt samhälle ser ut som det gör. Jag skulle vilja att media tog mer hänsyn till de anhöriga under den första tiden. ( Ytterligare en högst personlig synpunkt).
 Nu tänker jag ha en skön helgkväll tillsammans med min assistent/vän och i morgon tänker jag "bara vara" för nästa  vecka och en månad framåt kommer jag att ha många bredvidtillfällen. Jag kommer att lära ny personal hur min vardag verkligen är på gott och ont! Jag hade önskat att jag hade slupit det här, men det är ju en bit av min verklighet, hur tufft det än är Givetsvis kommer jag att försöka publicera inlägg när jag kan, orkar och hinner under den här månaden, så ha tålamod kära läsare.

Ha nu en fortsatt trevlig lördagskväll där ute!


Av Ewacarin Holmqvist.
#1 / / Miriam:

Åh, så spännande!!!! Kommer att blåhålla tummarna för dig!!!