/
KROPP OCH SJÄL /
ORD TILL MAMMA INGA PÅ MORS DAG 2007
Bild; Min egen
Den här söndagen som även är Pingstdagen 2007 firar vi svenskar våra mödrar! För mig är sådana dagar lite underliga att fira, eftersom jag tycker att vi kan uppskatta och bry oss om våra mödrar alla dagar på året. Nu är det som det är! Affärerna tjänar ju på dessa dagar, eftersom det finns de av oss som har dåligt samvete för att vi ibland inte hinner med det där besöket hos mamma som vi borde, men som många av oss skulle vilja om vi bara hade extra timmar på dygnet. Vårt dåliga samvete gör att vi köper presenter till " lilla mamma" på hennes dag något som affärerna har förstått.
Vi lever i en annan tid än vad vi gjorde när jag var barn och ungdom. Då hände det att pappa, lillebror och jag lagade söndagsmiddag och hade köpt en bukett blommor till mor Inga. När vi barn blev äldre, var det nästan alltid så att hela familjen tog middagen med till mormor eller farmor utanför Ystad. I mitten av 70-talet var dessa personer till åren komna och deras fysiska ork började sina. Jag minns att mormor hade bakat tårta till kaffet och att alla barnen kom hem med sina respektiva familjer. Vi kusiner fick en chans att ses och leka. Självklart byttes lek ut mot "snack" när vi blev lite äldre. Tiden har runnit sedan dess! Det är ett kärt minne som finns kvar i mitt hjärta.
Idag finns ingen mormor eller farmor kvar att fira. Inte heller "lilla rara mamma". Hon drabbades av en obotlig hjärntumör år 1981 som fick dig att lämna det här livet på jorden alltför tidigt vid 54års ålder (1983).Den där djävla tumören som kom och förstörde allt det fina med livet. Den gjorde att det omöjliga trots allt blev möjligt så småningom - Fortsätta att leva i en annan typ av vardag. Den som aldrig skulle bli som när du fanns hos oss. - Du hann precis uppleva att jag fick min högskoleexamen. Det är jag otroligt glad för.
Tack lilla mamma för alla kvällar du offrade på att vara chaufför till mig när jag pendlade mellan Malmö och Lund cirka två gånger per vecka. Det glömmer jag aldrig! Hur hann du med allting undrar jag nu när jag vet vad det är att ha ett hem att sköta. Du gjorde ju så mycket mera än att sköta hemmet. Du var även kurator/psykolog åt släkten, tvätterska åt ett handbollslag, sömerska, florist, bagare osv. När sov du? Du var alltid där, dä vi barn behövde dig. Du var en klok mamma för du gav oss barn råd, sedan fick vi själva ta besluten och lära oss av våra misstag. "De kan jag inte göra åt er", sade du alltid. Det var inte så lätt alla gånger.Vad vet vi som unga vad som är ett "rätt" beslut? Men du hade rätt, det har jag förstått nu i vuxen ålder Lilla mamma, du lärde mig livets hårda skola, något som jag är glad för att du hann med . Jag har haft stor nytta av den kunskapen må du tro i mitt senare liv..
En annan sak är jag innerligt glad för att du inte gjorde med mig. Att du inte pjoskade eller överbeskyddade mig för att jag råkade vara funktionshindrad redan på BB eller KK. Jag blev uppfostrad som ett "vanligt" barn och ungdom! Nästan för mycket vanligt. Ibland har jag sådana problem med det där må du tro. Jag klarar av det också som allt annat som är tufft i mitt nuvarande liv! Du vet att jag fått din envishet och din styrka som drar mig fram i livets villervalla. Men jag har också fått din förmåga att bry mig om mina medmänniskor, ditt sätt att kunna lyssna och trösta personer som behöver det. Det är fina egenskaper! Tack, lilla mamma för det här,
Jag åker inte till graven idag och sätter en bukett blommor. Vet att du förstår att du får den i tankarna. I sommar kommer jag, för sommar och Snårestad hör ju ihop. Vad vore en sommar utan Snårestad? Nej, det finns bara inte!
Jag älskar Dig!!!
Av Ewacarin Holmqvist
Underbart vackert, jag tror din mor i sin himmel är mycket nöjd med den uppvaktningen.
Vi alla andra som inte hittar ord som du är det en ära att få ta del av din hyllning till din mamma.