/ KROPP OCH SJÄL /

EC:S PENNA ANTECKNAR 4 2015 - I´M BACK -

 
Äntligen är jag tillbaka hos er kära läsare och det känns enormt skönt.Det blev en ofrivillig paus som jag inte alls hade räknat med, men över sjukdom och död råder ingen. Först låg jag här hemma med feber, sedan blev jag sämre och åkte in på sjukhus igen - där låg jag ju i mars - Den här gången blev det en längre vistelse, hela tre veckor på grund av rosfeber i mitt sämsta ben, där jag också fick ett bensår som är ganska djupt och måste skötas varje dag antingen av vårdcetralen eller på helgmottagningen på sjukhuset i min stad. Så nu har jag ännu mer tider att passa. Tid som jag kunde ägnat åt annat. Igår blev jag äntligen fri från min antibiotika som gjorde mig både trött och avtrubbad i hjärnan. Även om jag har långt kvar igen att träna upp mig till mitt "gamla" jag, så känner jag mig inte avtrubbad i min skalle. Sakta men säkert känner jag att jag orkar mer. Under veckan som kommer, måste jag komma in i mina vanliga rutiner med allt vad det innebär, då det gäller mitt arbetsledarskap för min personal, katternas och hemmets skötsel samt börja om med min träning...
 
Under en stund kom det en regnskur medan jag skrev det här inlägget och jag tackade att jag inte var ute i det häftiga regnet. Det räcker med all blåst och kalla vindar som jag fick dras med när jag gick till sjukhuset i förmiddags för såromläggningen. Den 17:e maj och ingen sommar i sikte. Jag är förstås ganska glad över att sommaren inte kom medan jag låg på sjukhus för jag svettades ändå. I cirka en vecka kunde jag varken äta eller dricka. Hur gärna jag ville, så gick det inte. Det här gjorde att jag gick ner över tio kilo. Igår, lördag, fick jag äntligen min smak tillbaka vilket var härligt och idag dricker jag kaffe med välbehag. Så "gumman" är nog på bättringsvägen. Längtar efter sol och värme, så jag kan ta min kaffemugg med mig ut i hyreshusets stora trädgård och njuta av den eller att läsa en stund. Det skulle göra gott för både kropp och själ...
 
/Ec
 
Hälsa / Mitt arbetsledarskap / vardagsgöromål, katter
#1 / / Bosse Lidén:

Härligt att se ett nytt blogginlägg från dig igen. Trist att du åkte på en ny smäll. Hoppas det bara går åt rätt håll nu. Att du fått tillbaka aptiten är ett viktigt steg. Har du nära till sjukhuset? Kram Bosse

Svar: hej Bosse!Tack för din kram.Den behövde jag verkligen. Jag känner mig på bättringsvägen,men är fortfarande trött. Såromläggningar tar tid varje dag trots att jag bor mitt emot min vårdcentral och jag går eller rullar till sjukhuset på 20 min. Såret är bättre för varje dag som går. Skönt!l Nu väntar mitt kvällste. Glad Pingst! Kram /Ewacarin
Ewacarin Holmqvist

#2 / / Bosse Lidén:

Här är en otålig läsare som vill läsa nya rader. :)Hoppas såret bara är ett trist minne nu och inte busar med dig. Kram Bosse som fryser och väntar på sommaren.