FILMTIPS NUMMER 4 2017
Filmtips nummer fyra år 2017 blir dokumentären ”Den skalliga primadonnan” som handlar om Kim Anderzons sista dagar i livet. Den är gjord av Tintin Anderzon och Fredrik Egerstrand .Filmen visades för första gången på Tempofestivalen i Stockholm den sjätte mars. Filmen skildrar deras mor skildrar hennes färgstarka karriär och hårda kamp mot en ovanlig cancerform.
"Den skalliga primadonnan” följer två spår. Berättelsen om skådespelaren Kim Anderzon med den unika publikkontakten och berättelsen om Kim Anderzons energiska kamp mot en ovanlig och aggressiv cancer. Teatern och sjukdomen. Filmen hade kunnat göras på många olika sätt. Det finns exempelvis ingen mor och dotter-uppgörelse i filmen, vilket är ett tänkbart element när en dotter möter sin mor i en film. En ambition var att förmedla något av teaterns unicitet och magi, som kommer av dess flyktighet, i dokumentären.
Kim var ingen politisk petimäter. Hon var vegetarian till exempel men kunde ta sig en skiva prickig korv då och då, vad kallar man en sådan person? undrar Tintin Anderzon. Skön, säger Fredrik Egerstrand.
Kim Anderzon hade en unik publikkontakt. Skådespelare som Krister Henriksson sökte upp henne för att lära just det. Hon älskade sin publik, pratade direkt och spontant till den.
Hon visste hur man använde sig av kameran och var en extrem situationsskådespelare, det märks också i det som vi filmade. Hon kände av situationen och kunde förstärka den. Vissa människor har upplevt att det finns ett skådespeleri hos henne även i dokumentären, men hon var sådan som person. Det handlar om att hon var extremt lyhörd, kommunikativ och hade något att säga, berättar Fredrik Egerstrand.
Hade hon något mörker i sig?
Nej, hon var ingen ångestfylld människa. Jag såg henne aldrig deprimerad, hon hade något slags ilska blandad med humor som motor. Hon kunde bli väldigt irriterad när man frågade henne: ”Hur mår du egentligen?” ”Nämen, jag har ingen ångest”, fräste hon till svar, säger Tintin Anderzon.
"Den skalliga primadonnan” är sitt dödstema till trots en ljus film. Arbetsglädjen, glädjen i att uttrycka sig och vänskapsrelationerna överskuggar sjukdomen och döden. Det finns inget nagelfarande av eventuella konflikter eller kriser i Kim Anderzons liv i filmen.
Det var förstås olika svårt för Tintin Anderzon och Fredrik Egerstrand att filma. Ändå, berättar de, var det en inspirerande upplevelse att se en människa kunna hantera sitt eget döende". (Källa dn)
När den här filmen kommer på en biograf nära mig måste jag se den.
/Ec