/ Allmänt /

MITT 1778 INLÄGG

Idag publicerar jag mitt 1778 inlägg. Det är ofattbart! Den majeftermiddagen då jag fick idén att starta att blogga satt jag i hyreshusets trädgård med en kopp kaffe. Då var det sommar över tjugo grader och solen sken från en klarblå himmel i motsats till denna eftermiddagen tolv år senare. Nu är det bara tio grader, blåsigt och i förmiddags har det varit helmolnigt. Efter att jag hade druckit upp mitt kaffe, där på en bänk så skulle jag göra mina naglar snygga. Det är en av mina passioner! Jag använder mina händer, i alla fall min högra hand, mycket i min vardag. Det är därför det ser trevligt ut om jag har snyggt målade naglar. Under tiden tänkte jag på min idé som jag fått när jag läst journalister i kvällspressen som hade börjat blogga. Det var också några få kändisar som hade anammat det sättet att få sina fans mer intresserade av sig. År 2005 var inte sociala medier så viktigt för "vanligt folk" som de är idag. Någon facebook fanns inte. Jag hade läst en blogg där skribenten verkligen kunde formulera sig på ett lättsamt sätt och med knorrar. Efter min eftermiddag i trädgården gick jag in och tvättade bort svetten och tog på mig normala kläder. Hade ju suttit i bikini för att låta solen steka min så bleka kropp. 
 
Inte visste jag för tolv år sedan hur min blogg skulle gestalta sig.Trodde att jag skulle skriva små notiser och att det skulle bli en hobby en tid. Folk har alltid sagt att jag inte kan skriva kort och med vanligt språk. Kanske hade de rätt på den tiden. Antagligen för att jag läste så mycket facklitteratur. Efter hand tror jag att jag lärde mig skriva "folkligt", men jag behöll ändå mitt intresse för kropp och själ. Några notiser blev det inte. Inte heller några avhandlingar eller rapporter.På tal om att skriva långt, kan jag nog erkänna att jag tycker bäst om att beskriva känslor. I de inläggen känner jag mig säker och trygg. Kanske har jag här en stabil grund att stå på. Kanske är det sådant mina följare vill läsa eller något som går hem i stugorna.Inte heller blev att ha en blogg en hobby en tid. Jag skriver ju ännu och brinner minst lika starkt för mitt skrivande om inte starkare. Men jag skiljer också tydligt mellan personligt och privat. Det må vara en konst att kunna skriva personligt och fånga ens läsares intresse utan att bli för privat. Att jag är funktionshindrad vill jag inte ska vara det centrala i bloggen, men det måste ju skymta förbi då och då. Annars vore det inte jag!
 
Min blogg är mitt andningshål, där jag hämtar kraft och ny energi, Där får jag vara alldeles själv med mina tankar och funderingar. Tycker att det är viktigt att få chans till att få vara det i min vardag. Under den senaste tiden har den nya tekniken hjälpt mig att hitta guldkorn, där jag kan pausa från vardagen en stund och hämta ny energi. Sådana guldkorn är till exempelvis Bookbeat eller iTunes. Idag publicerar jag inlägg som rör livets njutningar, film och musik och boktips. Det har blivit mer intressant för mig genom åren Hoppas ni läsare gillar de här kategorierna också.
 
Till sist vill jag tacka er som följer mig och hoppas ni går in hos mig även i fortsättningen. Utan er ingen blogg det är så det är. Som jag sade alldeles nyss:Jag brinner för mitt skrivande, det är som ett gift för mig som jag måste ha för att må bra. Det är min förhoppning att jag kan utföra den här konsten att skriva länge länge än och att ni följer mig.
 
 / Ec
 
 
 
Egna tankar / Passion / mitt skrivande