/ ARTIKLAR /

EN AV MINA STORA FÖREBILDER ÄR DÖD

FOTO: TT År 2007 fick legarden Bo Holmström Lukas Bonniers stora journalistpris för lång och trogen tjänst.
 
Ännu en legardisk person har gått ur tiden. Igår kväll nåddes vi av den tråkiga nyheten att SvT-journalisten Bo Holmström inte finns bland oss längre. När jag hörde nyheten fick jag gåshud och jag sa inom mig:"Inte han"! På något underligt sätt kom Bo Holmström att bli något av en förebild för mig. Så där skulle jag vilja vara som han var  För mig har ord betytt väldigt mycket och hur personer använt dem i olika sammanhang för att få ut sitt budskap. Det här kunde verkligen Bosse. Dessutom hade han en behaglig röst.
 
"Bo Holmström arbetade som journalist under fem decennier, och var en av SVT:s stora stjärnor.  Han var en gudabenådad reporter, alltid angelägen om att få berätta historier, och gräva. Han var en trollkonstnär som tv-reporter, med nästan inga medel alls blev det väldigt levande och spännande. 
 

Christina Jutterström, tidigare vd på SVT och chefredaktör på Expressen och DN, arbetade ihop med Holmström på Ekot under 60-talet och var åter kollega med honom på SVT Rapport under 70-talet. Hon minns Holmström för hans engagemang, intensitet och breda kunskaper:  Han var alltid en intensiv journalist. Oavsett om han sysslade med inrikespolitik, var korrespondent eller reporter som ryckte ut. Han gillade inte några regler för jobbet, vilket märktes av när han kom hem på 70-talet efter korrespondentjobb. Han gillade inte de nya svenska arbetsreglerna utan ville alltid jobba. Han var en härligt envis typ, säger hon. 

Sam Nilsson var chef på SVT när Bo Holmström var en av tv:s största stjärnor. Han minns reportern med värme.Han var en god medarbetare som vi hade, det är naturligas tråkigt att se den ena efter den andra gå bort. Han var en oerhört effektiv och slitstark medarbetare, han gjorde bra jobb, säger Sam Nilsson.

Han var en murvel, en så gedigen journalist. Jag har bara positiva erfarenheter, han var extremt skicklig på att improvisera, och hade en dramaturgisk ådra, säger Belfrage".( Källa Expressen).

"Norrmalmstorgsdramat, högertrafikens införande och utrikesminister Anna Lindhs död var några av många andra stora ögonblick som Holmström skrev in sig i med sina rapporter".(Källa DN)

I Expressen 2016 berättade han om att han drabbades av kallbrand efter ett sår på foten.

– Att jag kör rullstol är en kombination av att jag har dålig blodcirkulation, vilket beror på den där jäkla rökningen som jag inte har lyckats göra mig av med helt, och diabetes som jag dragits med i många år. Jag fick ett sår på ena foten och det utvecklades efter ett år till kallbrand. Då var det bara att välja: antingen kapa benet eller lägga sig i graven. Det var de sista dagarna i juni som läkarna sade att de var tvungna att ta bort benet, berättade Bo Holmström i Expressen i oktober förra året.

Holmström förklarade då sina problem med att anpassa sig till livet i rullstol.

– Antingen bryter du ihop eller så gör du ditt bästa. Det går ganska bra att ta sig fram i rullstol också. Min nya situation har gjort mig uppmärksam på att samhället inte är anpassat för alla, sa han i Expressen.

I april berättade Bo Holmström för Expressen att han saknade livet som journalist, och att han gärna hade kommit ut på jobb igen".(Källa Expressen)

Dottern Kajsa Holmström säger " Han var sitt jobb, det var nummer ett. Blev vi barn sjuka tog han självklart hand om oss, men annars var jobbet nummer ett, han levde sitt jobb:

 Han gick och la sig på natten, men vaknade aldrig mer. Han var ensam när han gick bort, men om det var av ålder eller någon sjukdom vet vi inte. Han somnade i alla fall in med förvissningen om att han skulle träffa alla sina barn till sin födelsedag i nästa vecka". (Källa DN)

Bo har själv planerat sin begravning och han vill att hans aska ska spridas i havet:

Ytterligare ringer pappas ord i mitt öra:"Allting tar slut en dag", men Holmströms jobb finns kvar i klipp, bilder och texter - tack och lov - Aldrig kommer jag att glömma dina ord i min ungdom Lägg ut, lägg ut! Bosse, jag minns dig med värme. Du var ju en av mina förebilder. Du visste hur du skulle hantera orden och även bild i viss mån. Det är många som saknar dig inom mediavärlden.

 

 /Ec
 
 

.
Folk som jag beundrar / PORTRÄTT