/ Allmänt /

I DEN HÄR VECKAN FYLLER MIN SIDA 14 ÅR

 
I den här veckan fyller min sida 14 år. Otroligt och det bara blir roligare och roligare med åren! För mig är inte att skriva något arbetssamt. I mitt fall är det en passion vilken gör mig lycklig Det gör att jag får kraft att orka med min annars så tunga och ibland också tuffa vardag: Sällan vill jag erkänna att min vardag är det men när man har, som jag har så olika funktionsvariabler är den nakna sanningen detta
 
Hade inte Per Svensson, som då var på expressen, haft en sådan trevlig blogg och formulerat sig så roligt så vet i katten om jag hade börjat att göra detsamma. Så tack Per, än en gång att du skriver så bra som du gör, även om du numera är chef för ledarsidan på Dagens Nyheter.  När jag började blogga här på blogg.se var det mycket få som visste vad en blogg var. Idag bloggar både "vanligt folk" och offentliga personer. Min tanke var att jag skulle skriva mitt två tusende inlägg idag, men saker och ting kommer alltid emellan, så det har endast blivit 1985. Tänk, att jag har fått ihop 1985 inlägg på 14 år! Det är också otroligt! Där i hyreshusets trädgård den sjätte maj tänkte jag: Jag börjar väl med det här en tid och ser vad som händer. Idag, 14 år senare sitter jag kvar här och publicerar kortare och längre inlägg beroende på min tid. Mitt skrivande är som jag sade ovan mitt sätt att få vara för mig själv en stund. Det finns inga begränsningar då jag och min dator möts i sovrummet. Då hör man bara smattret från tangentbordet och mina egna tankar. Under de här stunderna mår jag riktigt bra!
 
 
Jag skriver om högt och lågt. Tycker om att publicera något om flärd, men också stoppar jag in ett recept från en svunnen tid. Sedan jag har hittat BookBeat har det också blivit en del boktips. Det som jag sällan skriver om är min funktonsnedsättning. Varför? Det får jag nog av i min vardag och det gör så många andra. Ämnet Kropp och själ har fått stryka på foten. Kanske hänger det samman med att min egen kropp faller sönder bit för bit. Jag är ju i nedförbacken i livet så det är kanske alldeles naturligt - Inte vet jag! -

Men vad vore en blogg utan läsare? Ingenting. Så utan alla er rara läsare skulle den här sidan inte funnits så länge som den har gjort. Många nya har tillkommit och det är också roligt. Jag kan dock sakna Ruts kommentarer, som själv hade en blogg här trots att hon var över 90 år. Eller varför inte 107 som Dagny Carlsson är? Hennes tips att bli gammal var att ducha sig ordentligt, men jag håller fast vid att det är gener som avgör till viss grad. Så ni vet vad ni kanske har att vänta er för min blogg här är det sista jag lägger av med. Det vill säga: Om ni vill, orkar och kan läsa mig förstås. Vill också passa på att tacka er i utlandet som går in på min sida. Det är verkligen roligt!Thank´s a lot and keep on reading me!

/Ec
 
 
Egna tankar / Passion / den nya tekniken / hos mig / mitt skrivande