/ BLOGGBLAD 2019 /

BLOGGBLAD NUMMER 1 2019

 
 
Det är lördagseftermiddag i januari. När jag ser ut är det "skånsk vinter" det vill säga gråtrist. Det blir aldrig ljust och således vaknar jag inte under hela dagen. Nåväl, det är som det är! I nästa vecka ska det troligen bli kallare även i den här landsändan.
 
Alldeles nyss tog jag och min vän/assistent vår eftermiddagsfika, vilken är så vanligt i Sverige. "Fika är ett verb och en social institution som är typiskt svensk. Uttrycket innebär ofta att man tar en kopp kaffe, inte sällan tillsammans med någon form av bakverk, vilket har lett till att Sverige är ett av de absolut mest kaffedrickande länderna i världen i stort sett hela svenska befolkningen tar fikor med jämna mellanrum, på kafé eller hemma. Många svenskar anser att fikan är en viktig del i det sociala umgänget. Ordet är möjligtvis en gammal förvrängning av det dialektala kaffi för kaffe, där bokstäverna har kastats om i så kallad backslang

Vuxna personer i Sverige dricker i genomsnitt 1200 koppar kaffe per år eller 11 kg, det är cirka fyra koppar per dag. På så sätt har Sverige en av de största kaffeförbrukningarna i jämförelse med invånarantalet som överträffas bara av Finland med 12.8 kg per år. En eller flera fikapauser tillhör de flesta svenskars dagsvanor. En eller flera koppar kaffe ingår vanligtvis som efterrätt vid en måltid på en restaurang. Vid mitten av 1800-talet blev det aktuellt att servera små kakor till kafferepen. Snart uppkom ett slags tävling mellan värdinnor att bjuda på många bakverk. En oskriven etikett föreskrev åtminstone sju sorters kakor".(källa Wikipedia)

Just det där med sju sorters kakor minns jag så väl från kalasen hos farfar och farmor. Där var krans, mjuka kakor, olika sorters småbröd och ibland också en gräddtårta. Under en tid försvann det där med kafferep med kakor. Då var det på modet att bjuda på middag med dessert. För en tid sedan fick jag veta att kaffekalasen med kakorna har blivit aktuellt på nytt. En annan sak som har blivit populärt är att vi har "frukostkalas" på förmiddagarna med bullar, ost och något köttpålägg.

Under den här veckan som gått, har det varit mycket med assistansen att göra, så det  är underbart skönt att det är helg. - Tid för avkppling -  Har ett löfte åt mig själv under år 2019. Det är att koppla av både lördag och söndag och på så sätt få ny energi. Ofta kopplade jag bara av en dag i veckan under förra året. Ganska snabbt upptäckte jag att det var för lite. Förmodligen är det åldern, men det är inte hela sanningen utan det hänger även samman med min psoriasis. Den sjukdomen tar mycket kraft ur mig. Värst är klådan som sitter på ställen där det inte alls är lätt att klia. Ett exempel är mellan skinkorna och i ljumskvecken. Min sömn blir störd. Jag får ta flera "power-naps" under dagtiiid för att klara av nästa dags aktiviteter.Sådant är mitt liv just nu. Humirainjektionerna tycks inte hjälpa så värst mycket. Ack ja...

Alliansen spräcktes i går. Tycker personligen att det var synd. På onsdag får vi veta om  Stefan Löfven får i uppdrag att bilda en ny regering. Det känns lite konstigt. Han blev ju avsatt i höstas från sin post som statsminister. Konstiga saker hända i Kungariket Sverige just nu och uppgörelser som jag inte trodde var sant. Det finns ett datum för extra val om något går snett, men jag tvivlar på att ett extra val skulle kunna hjälpa landet Sverige. Det är inte som förr - att man stod fast vid ett parti hela livet - Nu är väljarna mera rörliga. Det ska bli intressant att följa nyhheterna kommande vecka.

 Nu  ska jag äta stekt torskrygg, kokt potatis och citron- & dillsås med någon grönsak. Himla gott och nyttigt! Efter middagen är det så dags att ta tevesoffan i anspråk och bara koppla av och njuta av tredje säsongens "Så mycket bättre guldkorn" I kvällens program är det  Magnus Ugglas dag! Sorgligt nog sänder Svt1 "stjärnorna på slottet" på samma tid, men det kan jag njuta av i morgon! Skulle ju vila även i morgon, söndag...

 /Ec

.

/ BLOGGBLAD 2019 /

BLOGGBLAD NUMMER 12 2018

Min egen bild från lillejulaftons morgon 2018. folkets Park nära mig
 
 Så är det jul igen!  Det tycks bli en vit sådan. Det är inte alls vanligt hos mig. Jag blev en aning förvånad då det hade snöat under natten. En av mina nära vänner tog den här bilden på väg till mig i  morse. Hoppas snön ligger kvar i morgon, som det ska vara, men som så sällan blir till verklighet hos mig. Ack ja, tiderna förändras och vi med dem.
 
Nu är det mesta färdigt. Julmaten står i kylen, klapparna ligger under granen. Det fjärde ljuset brinner Snart ska mina två nära vänner och jag umgås några timmar så här kvällen före julafton. I år har jag gjort en högrevsgryta och till dessert blir det egen glögg glass. Alltså får skinkmackan vänta till i morgon! Om jag känner min vän rätt, så smyger han upp i natt och testar skinkan.
 
Jag drömmer om en lugn och skön helg, där jobbet kan läggas åt sidan under en kort period. En helg som innehåller mycket musik och att få koppla av med en bra bok. Då är världsproblemen borta för en stund.
 
 Min egen bild. December 2017
 
/Ec
/ BLOGGBLAD 2019 /

BLOGGBLAD NUMMER 11 2018

 
Så är det december på nytt
Rött och guld finns i varje hus och hem
Det glittrar och glimmar i alla vrår
Och med dofter väcks minnen till liv
Minnen från en svunnen tid
Då du lutade fisken i vårt badkar
Hur du satte samman vårt pepparkakshus
Gjorde din egen glögg som inte var barnvänlig
Och din godisrulle med punch och blockchoklad
Inte heller den barnvänlig
Hur du klädde vår julgran
Efter allt kaos med julbelysning.
Hur du och din bästa vän sedan "lumpen"
Njöt av skinkan på lillejul när vi fick besök
Av honom med fru
Vår jul började just då i den sekunden
Som vi tog den första tuggan av årets julskinka
 
(ur min egen dikt skriven december 2015)
 
 
Jag kan inte förstå att du lämnade det här jordelivet för 14 år sedan. Tyckte att det var alldeles nyss som jag fick det där samtalet från andra sidan Atlanten, där du bodde dina tretton sista år. Även om sorgen har bleknat, så kommer alltid längtan och saknaden finnas där inom mig. Saknaden hur det var en gång, då döden inte gjort sitt intåg i vår familj. Den tiden då allt var så sorglöst och lyckligt. Idag har jag mina ljusa minnen kvar för den tiden. Tyvärr måste jag acceptera att allt tar slut en dag, men vi vet inte när. Den ovetskapen är nog bra att ha. 

Trots de åren som gått sedan du lämnade  dina barn, vill jag att du ska veta vart du än befinner dig att du fattas mig och säkert min bror. Du var ju vår pappa, vårt kött och blod.
 
/Ec