/ BLOGGBLAD 2019 /

BLOGGBLAD NUMMER 4 2019

 
 
Så är det fredag på nytt! En regnig sådan med blåst och kyligt. Idag är det skönt att ha husarrest vilket jag faktiskt har tills sommarens slut. Min permobil som jag har haft i 15 år kan dö när som helst. Det har kommit nya regler. Jag som har haft en varaktig funktionsnedsättning under hela livet, ska genomgå ett medicinskt underlag med olika tester. Därefter ställs jag i kö hos en arbetsterapeut som ska göra ett hembesök för att kolla om min lägenhet och min vardagliga miljö är okej nog för en permobil. När det här är gjort kommer jag att göra en utprovning av ny permobil på hjälpmedelscentralen, där det ska vara en mängd personer bland annat tekniker för eventuellt anpassning, vilket jag behöver. Efter det här besöket har det sagts att det tar 4 - 6 vecor tills jag får min nya anpassad permobil. Det stora mötet på hjälpmedelcentralen kommer att ske den 29e maj. Har även bett om en manuell rullstol, men det är lika lång kö där också. Så jag talar snällt med min nuvarande permobil och klappar den, så den håller ut. Så ser en bit av välfärds Sverige ut! Vad jag tänker om det vill jag inte skriva ned! Det är så arbetssamt att plötsligt inse att jag inte är som vilken kvinna som helst. Jag tänker: Om inte den där barnmorskan hade tappat mig för snart 69 år sedan, så - Det hjälper inte att jag får "gräddfil" och akuttider. Jag befinner mig ändå i en situation och med tanke: "När kommer jag att bli liggande och kanske får liggsår med mera, men det är så klart inte deras bord. Då kommer det att bli sjukvårdens bord. Ack ja, bäst att gå över till något annat!
 
Fredag - min dag i veckan, då jag har gjort det mesta klart inför helgen och då jag kan unna mig att ligga en stund extra. Men inte den här fredagen. En hantverkare hade sagt att han skulle dyka upp mellan 8-10 i morse. Det är så typiskt att jag var tvungen att gå på toaletten 07.05. Min mage har ingen hyfs utan vill den sköta sig så är det Nu och inte senare. Jag tackade min Gud att det var en van assistent och så nattassistenten som jobbade. Min vana assistent sa med mycket skämt i rösten: Upp med dig Holmqvist, nu gäller det inte att söla. Under en minut satt jag där på toaletten och uträttade mitt behov. Medan jag satt på hygienstolen fick jag för mig att det skulle vara skönt att duscha av alla krämer vilka jag smörjer med på grund av psoriasis. Min vana assistent tog fram sköndoftande saker och satte igång. Allt som allt tog duschen ca 20 minuter. När jag gjorde förflyttningen till permobilen ryckte vi plåsten som jag har på skinkorna. Min nattassistent såg lite förvirrad ut och undrade: "Gör det inte ont"? Jag bara tänkte: Hoppas inte min hantverkare kommer nu, när jag står i liften i hallen i min Evadräkt, men å andra sidan behöver jag lite extra pengar. Ingen kom och när klockan var 08.10 var jag både påklädd och mitt hår fixat. Hantverkaren ringde och sa att han var försenad.
 
Nu är det eftermiddag och i kväll blir det fredagsmys med egna klyftpotatis och en panerad snittzel samt Bea! Därefter ska jag se semi-finalen av Let´s Dance och njuta av flärd och lyx tillsammans med en härlig Cider. Kan man ha det bättre? Det blir en helg i musikens tecken för i morgon blir det "ögongodis" när John Lundwik tävlar för Sverige med sin Is it too late for Love. Nej John, it is not too late to win once again. I wote for you and wish you good luck.
 
 /Ec