/ Allmänt /

NÅGRA SEKUNDER AV EN BLICK

PENNA

Det är sista måndagen i oktober och dagen lider mot sitt slut. I morgon är det den 1:a november och det är senhöst. Egentligen har det inte varit någon riktig höst med blåst och regn. Så det är svårt att tänka sig att vi har övergått till vintertid från och med natten mellan lördag och söndag. Det blir ljusare igen på morgnarna, men mörkare fortare på kvällarna. Nåväl, inte mycket att göra åt, för det är som det är. Vi måste ju leva med detta fenomen.
I eftermiddags gick jag för att hämta ut ett paket. För att gå till mitt utlämningsställe är jag tvungen att gå över en av Malmös största gata, som samtidigt är en av stadens  mest trafikerade gata. En av regionbussarna här i Skåne stannade vid  trafikljusen. Jag har fått en gammal vana att titta vem som kör den på grund av att en av mina nära vänner jobbar på detta bussbolag. Så min vana trogen, tittade jag efter chauffören. Idag var det min vän som jobbade. Våra blickar möttes under några sekunder där på övergångsstället. Vi två var tvungna att fortsätta på vart sitt håll. Min vän ryckte på axlarna. Gesten ville säga: "Sådant är livet". Så var han försvunnen igen och jag gick in och hämtade mitt paket.
Han och jag har alltid pratat med ögonen eller gester. Trots att jag har ett något annorlunda kroppsspråk på grund av mitt funktionshinder, så har han alltid kunnat tyda det på rätt sätt. För oss är ord ibland överflödiga.
När jag gick hem med mitt paket  tänkte jag plötsligt på att det var  skönt att jag såg "ordentlig" ut. Det är inte varje dag jag lägger en lätt make-up. Det beror i regel på vem som assisterar mig. Likadant är det med håret. Gud, vad jag är beroende om jag tänker efter! Under de år som min vän och jag träffades nästan varje dag mellan Lund och Malmö, var jag alltid sminkad. Så för honom är det helt naturligt att se mig så.
Visst vet jag, att vi kan vara som vi är. Vi ser inte till det yttre utan vad som döljer sig på insidan är det som betyder något. Jag är ju kvinna och är mån om mitt utseende, så...
Susanne Alfengren hade en låt på 80-talet som hette "Ögon man aldrig glömmer". Det är ett faktum som stämmer när det gäller mig. Jag glömmer aldrig hans ögon.

Av Ewacarin Holmqvist