/ BLOGGBLAD 2019 /

BLOGGBLAD NUMMER 1 2019

 
 
Det är lördagseftermiddag i januari. När jag ser ut är det "skånsk vinter" det vill säga gråtrist. Det blir aldrig ljust och således vaknar jag inte under hela dagen. Nåväl, det är som det är! I nästa vecka ska det troligen bli kallare även i den här landsändan.
 
Alldeles nyss tog jag och min vän/assistent vår eftermiddagsfika, vilken är så vanligt i Sverige. "Fika är ett verb och en social institution som är typiskt svensk. Uttrycket innebär ofta att man tar en kopp kaffe, inte sällan tillsammans med någon form av bakverk, vilket har lett till att Sverige är ett av de absolut mest kaffedrickande länderna i världen i stort sett hela svenska befolkningen tar fikor med jämna mellanrum, på kafé eller hemma. Många svenskar anser att fikan är en viktig del i det sociala umgänget. Ordet är möjligtvis en gammal förvrängning av det dialektala kaffi för kaffe, där bokstäverna har kastats om i så kallad backslang

Vuxna personer i Sverige dricker i genomsnitt 1200 koppar kaffe per år eller 11 kg, det är cirka fyra koppar per dag. På så sätt har Sverige en av de största kaffeförbrukningarna i jämförelse med invånarantalet som överträffas bara av Finland med 12.8 kg per år. En eller flera fikapauser tillhör de flesta svenskars dagsvanor. En eller flera koppar kaffe ingår vanligtvis som efterrätt vid en måltid på en restaurang. Vid mitten av 1800-talet blev det aktuellt att servera små kakor till kafferepen. Snart uppkom ett slags tävling mellan värdinnor att bjuda på många bakverk. En oskriven etikett föreskrev åtminstone sju sorters kakor".(källa Wikipedia)

Just det där med sju sorters kakor minns jag så väl från kalasen hos farfar och farmor. Där var krans, mjuka kakor, olika sorters småbröd och ibland också en gräddtårta. Under en tid försvann det där med kafferep med kakor. Då var det på modet att bjuda på middag med dessert. För en tid sedan fick jag veta att kaffekalasen med kakorna har blivit aktuellt på nytt. En annan sak som har blivit populärt är att vi har "frukostkalas" på förmiddagarna med bullar, ost och något köttpålägg.

Under den här veckan som gått, har det varit mycket med assistansen att göra, så det  är underbart skönt att det är helg. - Tid för avkppling -  Har ett löfte åt mig själv under år 2019. Det är att koppla av både lördag och söndag och på så sätt få ny energi. Ofta kopplade jag bara av en dag i veckan under förra året. Ganska snabbt upptäckte jag att det var för lite. Förmodligen är det åldern, men det är inte hela sanningen utan det hänger även samman med min psoriasis. Den sjukdomen tar mycket kraft ur mig. Värst är klådan som sitter på ställen där det inte alls är lätt att klia. Ett exempel är mellan skinkorna och i ljumskvecken. Min sömn blir störd. Jag får ta flera "power-naps" under dagtiiid för att klara av nästa dags aktiviteter.Sådant är mitt liv just nu. Humirainjektionerna tycks inte hjälpa så värst mycket. Ack ja...

Alliansen spräcktes i går. Tycker personligen att det var synd. På onsdag får vi veta om  Stefan Löfven får i uppdrag att bilda en ny regering. Det känns lite konstigt. Han blev ju avsatt i höstas från sin post som statsminister. Konstiga saker hända i Kungariket Sverige just nu och uppgörelser som jag inte trodde var sant. Det finns ett datum för extra val om något går snett, men jag tvivlar på att ett extra val skulle kunna hjälpa landet Sverige. Det är inte som förr - att man stod fast vid ett parti hela livet - Nu är väljarna mera rörliga. Det ska bli intressant att följa nyhheterna kommande vecka.

 Nu  ska jag äta stekt torskrygg, kokt potatis och citron- & dillsås med någon grönsak. Himla gott och nyttigt! Efter middagen är det så dags att ta tevesoffan i anspråk och bara koppla av och njuta av tredje säsongens "Så mycket bättre guldkorn" I kvällens program är det  Magnus Ugglas dag! Sorgligt nog sänder Svt1 "stjärnorna på slottet" på samma tid, men det kan jag njuta av i morgon! Skulle ju vila även i morgon, söndag...

 /Ec

.

/ DET VAR DÅ /

JANUARI FÖR LÄNGESEDAN

 
 
Januari - Vinter - Kallt.
Ren vit snö i skogar.
Och isen hade lagt sig
Över öppet vatten
Även i min landsända
Familjer åkte skridskor på isen
Måste ju testa klapparna de fått i julas
Man kunde se glädjen i deras ögon.
Då för längesedan hade de inte så stora
pretentioner på klappar och annat - 
Då nöjde de sig med det lilla i tillvaron
Då var en mugg varm choklad lyx
Och råkade det dessutom finnas en kakbit
var det dubbellyx.
 
Nu har allting förändrats sedan då - en gång -
Januari har blivit grön och blåsig
Den rena vita snön kommer först i februari
Om den huvudtaget kommer till min landsända
Här är det öppet vatten året om
Nu ser man sällan hela familjer tillsammans
Var och en tar något ur kylen när de är på väg
Nu är mobilen ytterst viktig och att vara tillgänglig
är nu ett måste och att gilla
på facebook tillhör ens liv aktivitet även på toa
Nu är nästan materiell lyx viktigare än mänsklig 
omtanke och gemenskap
Naturligtvis inte för alla men för väldigt många
Detta är skillnaden mellan då och nu
Är det underligt att jag fryser inombords
Fast januari inte är - vinter och kall
Det var inte bättre förr
Förlåt att jag längtar tillbaka till
Januari som den var förr.
 

© 2009 Ewacarin Holmqvist

omarbetad 2019

 

 /Ec
/ Allmänt /

BOKTIPS NUMMER 1 2019

 
Boktips nummer 1 för i år blir den bok jag läser just nu. Jag har den som ljudbok via BookBeat. Boken heter " Jag var Ingmar Bergmans Hushållerska" skriven av Anita Haglöf och Håkan Lahger. Den här boken ut kom på Lind & Co förslag i oktober förra året och omfattar 184 sidor. Den här memoaren finns i olika format hos Bokus:Om du vill ha den inbunden får du ge 189:-, väljer du e-boken är priset  99: och som ljudbok (som du kan ladda ner direkt till din dator) får du också betala 99:-
 
Så här skriver Bokus om memoaren:
"Ingmar Bergman och Anita Haglöf möttes första gången i Dramatens reception och inledde en arbetsrelation präglad av destruktivitet. Ingmar Bergmans hem var i långa stunder ett inferno med obegripliga regler och ritualer, vare sig det gällde matlagning eller bäddning. Hans ensamhet och förtvivlan var gränslös. Smärtan var avgrundsdjup. I de stunderna var Bergman en obegriplig och obehaglig gåta för dem som kom i hans närhet. Anita Haglöfs bok om sina åtta år som hushållerska hos Ingmar Bergman ger en unik inblick i hur regissörens värld såg ut när scenljuset släckts och kameror och mikrofoner stängs av".