/ KROPP OCH SJÄL /

VI HAR EN ANDRA HJÄRNA - TARMEN -

Bild Google
 
I måndags tittade jag på ett inslag i "Maloo efter tio" och blev så intresserad av vad som framkom om vår tarm och att den kan vara vår andra hjärna. Soki Choi  har skrivit en bok med titeln "Kimchi och Kombucha: Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker vår hjärna. (i ett senare inlägg kommer jag att ta upp den här boken som boktips)
 

 "Kimchi är en koreansk fermenterad rätt, ofta baserad på kål, och kombucha är en fermenterad tedryck. Båda är proppade med bakterier, som sägs skydda och stärka hjärnan. Kopplingen mel‍ lan hjärnans och tarmens nervsystem är ett ungt och fortfarande relativt outforskat fält. I sin bok har Soki Choi sammanställt det man hittills sett i forskningen.

Tarmen kallas med rätta för vår andra hjärna. Tarmens eget nervsystem har lika många nervceller som en katts hjärna. Även om vi kanske har anat det tidigare, så är det först nu som man i forskning kan se hur viktig maten är för vår hjärnhälsa, 

I sin bok skriver Soki Choi bland annat om forskningsresultat som tyder på att inflammation i hjärnan, som skulle kunna kopplas till tarmbakterier, är en möjlig faktor vid depression och alzheimer

 Tarmbakte‍rier producerar ämnen som kan nå hjärnan via blodet eller via den stora vagusnerven, säger författaren. Hon beskriver det som en trepartsdialog mellan hjärnan, tarmen och tarmbakterierna"( källa pressreader)

I en artikel av Monika Norrby kan vi läsa att " Surkål är klassikern men det finns en mängd matvaror som genomgår samma process: miso, den japanska sojan, youghurt, och surdegsbröd inte minst.

Mjölksyrajäsning är en förädlingsprocess som gör grönsakerna mjukare och som ger dem en behaglig arom och förbättrad smak. Det är dessutom en konserveringsmetod som bevarar näringsämnena och vitaminerna väldigt bra, den kan till och med öka näringsinnehållet. Mjölksyrajästa grönsaker är även probiotiska; de innehåller nyttiga, levande bakterier som bland annat stärker immunförsvaret.

Särskilt rödbetor, morötter och vitkål blir goda när de mjölksyrajästs och det är lätt att bli beroende av den friska smaken". (Källa Mjölksyrade grönsaker - det är lättare än vad du tror:)

"Kombucha är en syrlig dryck som smaksätts med kryddor, bär eller frukt. Kombucha är en väldigt bra produkt den innehåller mycket mjölksyrabakterier vilket är bra för vår tarmflora och har flera andra hälsosamma egenskaper.

Kombucha kallas för svamp men är egentligen en jäst- och bakteriekultur. Kombuchasvampen är geléliknande och genomskinlig, och påminner om en slemmig manet. Den är fylld av nyttiga ämnen, enzymer, vitaminer, mineraler, hälsosamma bakterier och jäst. Genom att fermentera kombucha med en blandning av avsvalnat te och socker framställer man en vinägeraktig dryck.

Kombucha har en avgiftande och renande effekt på kroppen, samtidigt som den förbättrar matsmältningen (på grund av levande bakteriekultur) och stärker levern. De som använt den under många år säger sig ha fått finare hy, minskning av smärtor i leder och kropp, ökad energi och förbättrad sömn. B-vitaminerna ser till att hår, hud och naglar håller sig starka och friska, och antioxidanterna anses höja immunförsvaret.

Tack vare organiska syror och enzymer som bildas under bryggprocessen kan kombucha ha detoxande effekt på kroppen samt öka mättnadskänslan, och fungerar därför bra i samband med träning och yoga. Alla b-vitaminer i svampen hjälper dessutom kroppen att ta upp energi ur maten och bryta ned fett. Det gör den också som bra komplement vid önskan om viktminskning.
 
Kombucha-te är har tillverkats under flera tusen år i både Japan, Kina och Ryssland. Enligt en del forskare användes kombucha-te så tidigt som 200 år före Kristus. Redan under Tsin-dynastin i Kina kallades den för ”Livets Te.” Troligtvis har kombucha sedan nått västvärlden via Ryssland. Enligt traditionell kinesisk medicin betraktades kombucha-te som odödlighetens te och livets elixir." (Källa Mitt kök)
 
På nätet kan du hitta recept om du vill testa att syra grönsaker eller göra din egen kombucha. Lycka till!
 
/Ec
 
 
 
 
/ KROPP OCH SJÄL /

SÅ GÖR DU FÖR ATT MÅ BÄTTRE UNDER VINTERTID

 
 
Natten mellan lördag den 27e oktober och söndag den 28e oktober klockan tre är det dags att vrida tillbaka klockan en time, så att den blir två. Varför? Vi går över till vintertid den här helgen. Det betyder att vi får en extra timme att sova. Härligt, tycker jag som älskar mökret, vilket gör mig lugn och harmonisk. Vi människor tycker olika om den här saken Nu ligger avgörandet hos Eu..Frågan är bara vilken tid man väljer i Bryssel. De bör lyssna till vad vetenskapen säger och kommit fram till. Det har visats att till exempelvis vår hälsa och då främst vår sömn blir bättre under vintertiden. Jag kan förstå till viss grad att det finns lantbrukarna och affärsinnehavare som vill att det ska vara ljust längre. Vi handlar mer under sommartiden, men jag undrar det eftersom näthandeln ökar. Kanske skulle den vinna ännu mera på om vi hade vintertid året om.
 
 I tidningen "topphälsa" från hösten 2017 skrev Linda Nestor en artikel om det här. Hon tar upp vissa punkter som gör oss att må bättre under den här mörka tiden som nu följer: Jag citerar henne:
 
  • Ät kosttillskott: När solen endast lyser några timmar per dag är det extra viktigt att du fyller ditt D-vitaminbehov. Antingen med hjälp av smart mat, eller med D-vitamintillskott! 
  • Aktivera dig - trots att du känner dig trött - Många kan uppleva sömnbrist, oro, nedstämdhet, humörsvängningar, minskad sexdrift, sötsug, viktuppgång när det blir mörkare ute. Detta eftersom sömnhormonet melatonin ökar samtidigt som halten av må bra-signalsubstansen serotonin minskar  

    För att må bättre ska du försöka trotsa soffimpulserna och tvinga dig att gå ut, träffa vänner och planera in roliga aktiviteter. Med andra ord leva mer som du gör under sommarhalvåret.

  • Men om du nu inte orkar? Inte har lust? inte har någon energi? Försök att ta mindre hänsyn till hur det känns just nu – och mer hänsyn till vad som skulle vara bra för dig långsiktigt. Inte följa lusten och energin. Utan bara göra. Många hushåller med sin energi och tror att man bara har en viss energi. Men att ta sig i väg till gymmet GER energi istället för att det kostar energi.

  • Hur  kommer  man igång när det känns motigt? Gör det enkelt. Börja med något litet. Men se till att det blir en rutin! Har du fastnat i ett passivt beteende och inte orkar ta kontakt med folk kanske det enklaste kan vara att träffa en vän en stund direkt efter jobbet. Samma sak när det gäller träning och att röra på sig. Känns ett pass på gym otänkbart kanske du kan börja med en lunchpromenad. Varje dag. Eller åtminstone varannan. Att göra det till en regelbundenhet och rutin är viktigt. Och har du väl kommit igång kan du sedan öka successivt.

 
 
/Ec 

 

 
 
 
/ KROPP OCH SJÄL /

TRIVAS I SITT EGET SÄLLSKAP ÄR VIKTIGT

FOTO: IBL/shutterstock

 Det går att förvandla ensamheten till en styrka. Det går att lära sig att trivas i sitt eget sällskap och gör vi det; så mår vi också bra:  

När vi är ensamma och inte kan fylla rummet omkring oss med allmänt stoj och aktiviteter konfronteras vi med stillheten och känslor som förvirring, rastlöshet och tomhet, eftersom vi har blivit ”meningslösa”.

Andra är rädda för känslor som är smärtsamma och flyr från dem. När vi är ensamma lägger vi märke till hur vi egentligen har det.

 Därför har vi typiskt nog svårt att vara ensamma när vi är i kris – när vi till exempel precis har skilt oss, fyller jämnt, har blivit uppsagda från jobbet eller har förlorat någon som stått oss nära. Rädslan för ensamheten är nämligen en annan förklaring till att vi undviker att vara för oss själva.
 
 Om du känner dig ensam eller är rädd för ensamheten har du säkert någon gång i ditt liv varit med om något som gjort att du förknippar ensamheten med något obehagligt. Du kanske ofta fick vara för dig själv som barn, något som fick dig att känna dig övergiven och hjälplös. Och det är samma känsla som dyker upp i nutid när du är ensam.
 
Det kan också vara så att du växte upp i en familj där du varken blev sedd eller hörd och där man inte bemödade sig om att se dina behov. Det kan göra att man tror att man är ensam om sina känslor och bidra till en allmän ensamhetskänsla. Ett känsligt nervsystem, att man lätt blir rädd, kombinerat med livlig fantasi gör också att vi kan vara rädda för ensamheten. 
 
Det finns anledning att lära sig vara ensam
En sådan är att då kan våra tankar och känslor få ta plats utan att hela tiden bli avbrutna. Och när vi inte hela tiden söker yttre stimuli blir vi bättre på att koncentrera oss och fördjupa oss. Den rofyllda ensamheten gör att hjärnan rensas och vi får extra energi. I förlängningen leder det till bättre relationer med andra, att vi får veta vad vi verkligen behöver och blir bättre på att sätta gränser.
 
 Men hur kommer man dit? Det första steget är att bli medvetna om när vi flyr från oss själva – vad är det som gör att vi har så svårt för att stå ut med ensamheten? Och vad gör vi för att undkomma den?
 

För att kunna vara ensamma måste vi också tycka om oss själva. Först när vi värdesätter oss själva blir det lätt att vara ensam. Det är också viktigt att man förstår att livet rymmer både härliga och jobbiga känslor, och först 

 

Så bliir du ensam-stark

+ Var medveten om att du måste ut ur din bekvämlighetszon, alltså sluta att med hjälp av bakgrundsljud och aktiviteter skärma av dina känslor.

+ Gör något som kräver koncentration och stillhet. I dag lägger många av oss massor av tid på sociala medier, och vi mister mer och mer förmågan att fördjupa oss, och därmed försvinner vår förmåga till koncentration. Sätt dig ner för att göra sådant som kräver din fulla uppmärksamhet – det kan vara att virka eller sticka, läsa böcker, sätta ihop en scrapbook, skriva om ditt liv – de enda kraven är att det inte har något med internet att göra och att du gör det helt själv i ensamhet.

+ Avsätt tid varje dag för att gå på upptäcktsfärd bland dina känslor. Vad innebär ensamhet? Se det som ett detektivuppdrag, att upptäcka vad den är för dig. Fundera på vad ensamhet betyder för dig – så kan du lära dig att älska den.

 (all info i det här inlägget har jag hämtat ur delar i en artikel i tidsskriften Må Bra som var publicerad den 7e augusti 2018)

 

 /Ec