/ Allmänt / KROPP OCH SJÄL /

MOTION ÄR EFFEKTIVARE ÄN DIETER

Bild Google
 
Om du vill ha en sund vikt bör du promenera.Känner du dig hungrig av din diet? Gå ut och gå! Forskningen visar att motion är bättre för att hantera hungern än dieter.
 
Vi människor tror att det är våra matvanor som vi bör ändra på, om vi vill gå ner i vikt. Cirka 70 procent av viktnedgången är mat och 30 procent är träning. Men en engelsk pilotstudie har visat att det är inte hela saningen. Enligt studien äter kvinnor som har motionerat mindre än kvinnor som har gått på diet hela dagen.
 
"Studien deltog 12 kvinnor, och samtliga fick ena dagen en diet där de åt 836 kalorier, fördelat över nio timmar på dagen. Sedan fick de äta från en buffé, medan forskare noterade hur många kalorier de åt vid tillfället.

En annan dag skulle kvinnorna istället bränna 836 kalorier genom måttlig motion på ett löpband – vilket är ungefär en 90 minuters rask promenad. Efter det upprepade man buffébesöket och noterade återigen kaloriintaget.

Resultatet visade att kvinnorna kunde äta upp till en tredjedel fler kalorier från buffén under dietdagarna, jämfört med på motionsdagarna. En dietdag låg genomsnittet på 944 kalorier, och efter motionspasset var snittet 660 kalorier.

Forskarna kunde också se att kvinnorna kände sig hungrigare när de gick på diet – då toppade nämligen hungerhormonet ghrelin". ( Källa tidskriften Må Bra)

 Hungerhormonet  ghrelin:

"Ghrelin är ett hormon som produceras av P/D1-celler i fundusdelen av magsäcken hos människa och som stimulerar aptiten (Bowers, et al). Hos gnagare är det X/A-liknande celler som producerar ghrelin. Ghrelinnivån ökar före måltiden och minskar efter måltiden. Det betraktas som en slags motsats till hormonet leptin som produceras av fettvävnaden och som ger mättnadskänsla då det förekommer i högre nivåer. Ghrelin stimulerar också utsöndringen av tillväxthormon från hypofysensframlob.

Ghrelinreceptorer finns på nervceller i nucleus arcuatus och i ventromediala hypotalamus. Ghrelinreceptorn är en G-proteinkopplad membranreceptor, tidigare känd som GHS-receptorn (growth hormone secretagogue receptor). Ghrelin produceras också i en liten neuronpopulation i nucleus arcuatus. Ghrelin spelar en betydande roll för neurotrofi, särskilt i hippocampus och är essentiellt för kognitiv anpassning till förändringar i ön och för inlärningsprocessen" (Källa Wikipedia)

 Det är som sagt en väldigt liten studie och mer forskning behövs innan forskarna kan säga något säkert om samband mellan diet, motion och hunger.
 
/Ec
 
/ KROPP OCH SJÄL /

VARFÖR OROA SIG.

Bild: Shutterstock/IBL
 
Jag har en tendens att slösa energi på sådant som jag inte kan ändra. Det är mycket dumt. Gör man det så går det mycket kraft och ork i onödan. Vissa saker går inte att ändra på. Under den senaste tiden har jag insett att jag hellre kan lära mig leva med sådant som inte går att göra något åt. Tror att om vi kan lära oss leva med hur vi mår i olika perioder av livet och ta vara på glädjen som trots allt finns, så mår vi mycket bättre än om vi oroar oss över förändringar som kommer i livet atiningen vi vill eller inte 
 
I en artikel av Malin Karlberg  finns det fem tankar som vi människor kan skrota direkt.  Saker som är helt oväsentliga och som inte går att ändra på. Tankarna är:
 
1. Att jämföra dig med andra Verkar alla andra ha perfekta liv, med vackra hem, idylliska semesterresor och ett fantastiskt umgänge? Tänk på att vi ofta väljer med omsorg vad vi visar upp för andra. En kväll på finkrog och en solnedgång över havet vid sommarstugan hamnar på Instagram – men måndagsstressen, turistkräksjukan och den växande tvätthögen gör det inte. Ingen har ett perfekt liv, så det är ingen mening att avundas människorna runt omkring dig. Du vet inte vad som döljer sig bakom deras välpolerade yta
 
2. Dina skavanker  Du vet det där födelsemärket i pannan eller den där sneda framtanden du ständigt försöker dölja? Det är ingen annan som stör sig på dem. Faktum är att det operfekta gör dig unik och intressant – det är mer troligt att andra finner dem charmiga än att de ser dem som skönhetsfel.
 
3. De sista tre kilona. Tänker du ständigt att du skulle vilja tappa några kilon och får dåligt samvete när du faller för frestelsen att äta något ”onyttigt”? Släpp det en gång för alla! Fundera över om det verkligen skulle vara värt uppoffringen att alltid avstå från desserten när du blir bortbjuden och aldrig öppna en chipspåse i soffan, bara för att få på dig en storlek mindre jeans. Kanske kan du acceptera ett par trivselkilon ändå?
 
4. Vad andra tycker och tänker Ditt liv är bara ditt och du har rätt till dina egna beslut. Att gå runt och grubbla över vad andra tänker och säger om dig slösar bara energi. Dessutom pratar andra troligtvis mindre om dig än du tror – de är fullt upptagna med sina egna nojor.
 
5. Att du blir äldre Det är oundvikligt att åldras och något som ingen slipper undan. Självklart kan det vara tufft att hantera att kroppen förändras eller att fylla jämnt och kliva in i en helt ny ålderskategori. Men samtidigt visar forskning att vi blir lyckligare och mer tillfreds ju äldre vi blir. Fokusera på hur mycket du lärt dig om livet och om dig själv! Och medge att alternativet till att bli äldre inte heller vore så kul…(Källa: Malin Karlberg, Hemmets Veckotiidning)
 
Då mamma gick bort alldeles för tidigt i sin hjärntumör på 1980-talet, så insåg jag att vi inte lever för evigt. Idag är det ännu värre med dessa terrorattacker. Vem vet om vi lever i kväll? Det här har gjort att jag lever i nuet och njuter av det som finns i stunden. Jag har blivit otroligt noga med att säga till mina få vänner hur myycket de betyder för mig. Väntar aldrig till i morgon. Då kan det vara försent...
 
 /Ec
 
 
 
 
 
/ KROPP OCH SJÄL /

HÄLSOFÖRDELAR MED LAKRITS

Bild: Shutterstock
 
Under de senaste åren har jag blivit förtjust i lakrits. Jag vet inte varför. Konstigt nog är det det enda godis jag äter förutom någon styckechoklad som plopp, Daim, japp och Skotte. Köper inte ofta hem godis, för att inte bli frestad.
 
"Lakrits  är en massa som framställs ur lakritsrot[ från Glycyrrhiza glabra. Lakritsrot innehåller glykosiden glycyrrhizin, lakritsens viktigaste ingrediens, och har en söt smak. Lakrits är ett vanligt smakämne i godis och läkemedel, men förekommer även i till exempel likör och glass. Produkter med lakritssmak kan även innehålla anis som ersättare eller smakförstärkare till lakrits. I godissammanhang kallas lakrits ibland sötlakrits. Detta för att särskilja smaken från saltlakrits som innehåller det konstgjorda saltet salmiak. I Europa produceras lakrits främst i Spanien, Italien och Turkiet". (källa Wikipedia)
 
Det finns hälsovinster för oss som tycker om lakrits, så vi behöver inte ha dåligt samvete när vi mumsar i oss några bitar av det svarta guldet.
 

1. Lakrits är slemlösande Det är inte för inte som lakrits ofta används i hostmedicin. Säg bara att du har ont i halsen om någon skulle ha synpunkter på din konsumtion.

2. Lakrits är laxerande Förstoppad? Ät lakrits – det har nämligen en laxerande effekt! Men tänk bara på att för mycket av det goda kan ha motsatt effekt.

3. Lakrits sägs ha en blodtryckshöjande effekt Bra för dig med lågt blodtryck, men samma här som ovan: för mycket av det goda… Livsmedelverket har satt sin rekommenderade gräns vid 50 gram lakrits om dagen. För mycket lakrits kan även rubba saltbalansen och ge huvudvärk, men det är individuellt hur mycket man tål.

4. Lakrits lär vara antiinflammatoriskt Däribland anses det bland annat göra magen lugn och rena levern. En anledning så god som någon att ta ett par bitar extra.

5. Lakrits är sötare än socker Byt ut en del av sockret mot lakritspulver när du bakar så är du hemma. Snacka om hälsosamt!

6. Hjälper mot muntorrhet Lakritsroten har traditionellt används mot muntorrhet och kan därmed motverka karies.

 De här fördelarna har jag hämtat ur Ann-Sofie Lindell text, livsmedelsverket och webbdoktorn

 

 
/Ec

.