/ KROPP OCH SJÄL /

DAGENS ÄLDRE FRISKARE ÄN FÖRR MEN...

Bild: Forskning.se/Hälsa & Medicin
 
Jag tycker om att läsa artiklar i ämnet hälsa och medicin samt  sådant som rör psykologi. Det är nog något som har hängt med sedan min examen i beteendevetenskap. Nu har det kommit en ny studie från Göteborgs Universitet i ämnet Hälsa & Medicin, Samhälle & Kultur. Studien behandlar det faktum att dagens äkdre blir allt friskare, men det går snabbare utför.
 
Dagens sjuttiofemåringar har bättre kognitiv förmåga än tidigare generationers åldringar. Men när funktionerna börjar försämras går nedgången snabbare för dessa än de tidigare. Vi har två förslag på förklaringar om varför, som bägge kan spela in i debatten om höjd pensionsålder.
 
I en avhandling av Peter Karlsson där han gjorde jämförande analyser av data på olika generationers 70- till 79-åringar i Göteborg. fann hann att de som passerat sjuttio i början av 2000-talet hade klart bättre kognitiva förmågor än de som var i samma ålder på 1970-talet. Den här effekten, att ju senare en grupp är född desto piggare på ålderns höst, ligger i linje med forskningsresultat från andra delar av världen.  
 Karlsson fann ett annat resultat som överraskade.Försämringen av kognitiva förmågor gick snabbare bland 2000-talets äldre än 70-talets. Varför?
 
Det finns två förklaringar till det här:
 
Det kan exempelvis bero på vad som inom forskningen kallas selektiv överlevnad. Det vill säga att de som uppnått hög ålder på sjuttiotalet var de friskaste individerna i den generationen, medan gruppen 70-åringar på 2000-talet representerade mer ett genomsnitt av hela sin generation.
 

Men mest troligt anser Peter Karlsson att orsaken beror på hjärnans reservkapacitet. Att informationsflödet i samhället ökar gör att hjärnan tränas alltmer. Och på samma sätt som att fysisk träning ger en person större muskelmassa får också hjärnan mer kapacitet när den tränas. Bättre kost och att vi generellt håller oss allt friskare spelar även in.

 De här olika faktorerna pekar mot att senare födda gruppers hjärnor har större reservkapacitet än tidigare födda.

Samtidigt får alla människor mer och mer skador – större eller mindre – på sina hjärnor ju äldre de blir. De här skadorna kompenseras av hjärnans reservkapacitet. Men när väl skadorna blir så omfattande att inte heller reservkapaciteten räcker till bryter troligtvis också försämringarna igenom snabbare.

De här fynden kan ha betydelse för samhällsdebatten om vad som är rimlig pensionsålder. Visst håller vi oss friskare allt längre upp i åldrarna. Men att nedgången går snabbare när den väl sätter in kan påverka kvaliteten i de år en pensionär har kvar, säger Peter Karlsson. Och den snabbare nedgången i kognitiva förmågor bland senare generationers åldringar kan påverka yrkesverksamma olika inom olika yrken.

 Det var intressant att läsa. Då skulle vi fortsätta att arbeta om vi hade ett kontorsarbete. I ett vårdyrke, där vi har ansvar för en människas väl och ve, så blir pensionsåldern lägre. Sedan tror jag att varje individ är olika, så man ska aldrig generalisera för mycket.
 
 
 
 /Ec
/ KROPP OCH SJÄL /

VI HAR EN ANDRA HJÄRNA - TARMEN -

Bild Google
 
I måndags tittade jag på ett inslag i "Maloo efter tio" och blev så intresserad av vad som framkom om vår tarm och att den kan vara vår andra hjärna. Soki Choi  har skrivit en bok med titeln "Kimchi och Kombucha: Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker vår hjärna. (i ett senare inlägg kommer jag att ta upp den här boken som boktips)
 

 "Kimchi är en koreansk fermenterad rätt, ofta baserad på kål, och kombucha är en fermenterad tedryck. Båda är proppade med bakterier, som sägs skydda och stärka hjärnan. Kopplingen mel‍ lan hjärnans och tarmens nervsystem är ett ungt och fortfarande relativt outforskat fält. I sin bok har Soki Choi sammanställt det man hittills sett i forskningen.

Tarmen kallas med rätta för vår andra hjärna. Tarmens eget nervsystem har lika många nervceller som en katts hjärna. Även om vi kanske har anat det tidigare, så är det först nu som man i forskning kan se hur viktig maten är för vår hjärnhälsa, 

I sin bok skriver Soki Choi bland annat om forskningsresultat som tyder på att inflammation i hjärnan, som skulle kunna kopplas till tarmbakterier, är en möjlig faktor vid depression och alzheimer

 Tarmbakte‍rier producerar ämnen som kan nå hjärnan via blodet eller via den stora vagusnerven, säger författaren. Hon beskriver det som en trepartsdialog mellan hjärnan, tarmen och tarmbakterierna"( källa pressreader)

I en artikel av Monika Norrby kan vi läsa att " Surkål är klassikern men det finns en mängd matvaror som genomgår samma process: miso, den japanska sojan, youghurt, och surdegsbröd inte minst.

Mjölksyrajäsning är en förädlingsprocess som gör grönsakerna mjukare och som ger dem en behaglig arom och förbättrad smak. Det är dessutom en konserveringsmetod som bevarar näringsämnena och vitaminerna väldigt bra, den kan till och med öka näringsinnehållet. Mjölksyrajästa grönsaker är även probiotiska; de innehåller nyttiga, levande bakterier som bland annat stärker immunförsvaret.

Särskilt rödbetor, morötter och vitkål blir goda när de mjölksyrajästs och det är lätt att bli beroende av den friska smaken". (Källa Mjölksyrade grönsaker - det är lättare än vad du tror:)

"Kombucha är en syrlig dryck som smaksätts med kryddor, bär eller frukt. Kombucha är en väldigt bra produkt den innehåller mycket mjölksyrabakterier vilket är bra för vår tarmflora och har flera andra hälsosamma egenskaper.

Kombucha kallas för svamp men är egentligen en jäst- och bakteriekultur. Kombuchasvampen är geléliknande och genomskinlig, och påminner om en slemmig manet. Den är fylld av nyttiga ämnen, enzymer, vitaminer, mineraler, hälsosamma bakterier och jäst. Genom att fermentera kombucha med en blandning av avsvalnat te och socker framställer man en vinägeraktig dryck.

Kombucha har en avgiftande och renande effekt på kroppen, samtidigt som den förbättrar matsmältningen (på grund av levande bakteriekultur) och stärker levern. De som använt den under många år säger sig ha fått finare hy, minskning av smärtor i leder och kropp, ökad energi och förbättrad sömn. B-vitaminerna ser till att hår, hud och naglar håller sig starka och friska, och antioxidanterna anses höja immunförsvaret.

Tack vare organiska syror och enzymer som bildas under bryggprocessen kan kombucha ha detoxande effekt på kroppen samt öka mättnadskänslan, och fungerar därför bra i samband med träning och yoga. Alla b-vitaminer i svampen hjälper dessutom kroppen att ta upp energi ur maten och bryta ned fett. Det gör den också som bra komplement vid önskan om viktminskning.
 
Kombucha-te är har tillverkats under flera tusen år i både Japan, Kina och Ryssland. Enligt en del forskare användes kombucha-te så tidigt som 200 år före Kristus. Redan under Tsin-dynastin i Kina kallades den för ”Livets Te.” Troligtvis har kombucha sedan nått västvärlden via Ryssland. Enligt traditionell kinesisk medicin betraktades kombucha-te som odödlighetens te och livets elixir." (Källa Mitt kök)
 
På nätet kan du hitta recept om du vill testa att syra grönsaker eller göra din egen kombucha. Lycka till!
 
/Ec
 
 
 
 
/ KROPP OCH SJÄL /

SÅ GÖR DU FÖR ATT MÅ BÄTTRE UNDER VINTERTID

 
 
Natten mellan lördag den 27e oktober och söndag den 28e oktober klockan tre är det dags att vrida tillbaka klockan en time, så att den blir två. Varför? Vi går över till vintertid den här helgen. Det betyder att vi får en extra timme att sova. Härligt, tycker jag som älskar mökret, vilket gör mig lugn och harmonisk. Vi människor tycker olika om den här saken Nu ligger avgörandet hos Eu..Frågan är bara vilken tid man väljer i Bryssel. De bör lyssna till vad vetenskapen säger och kommit fram till. Det har visats att till exempelvis vår hälsa och då främst vår sömn blir bättre under vintertiden. Jag kan förstå till viss grad att det finns lantbrukarna och affärsinnehavare som vill att det ska vara ljust längre. Vi handlar mer under sommartiden, men jag undrar det eftersom näthandeln ökar. Kanske skulle den vinna ännu mera på om vi hade vintertid året om.
 
 I tidningen "topphälsa" från hösten 2017 skrev Linda Nestor en artikel om det här. Hon tar upp vissa punkter som gör oss att må bättre under den här mörka tiden som nu följer: Jag citerar henne:
 
  • Ät kosttillskott: När solen endast lyser några timmar per dag är det extra viktigt att du fyller ditt D-vitaminbehov. Antingen med hjälp av smart mat, eller med D-vitamintillskott! 
  • Aktivera dig - trots att du känner dig trött - Många kan uppleva sömnbrist, oro, nedstämdhet, humörsvängningar, minskad sexdrift, sötsug, viktuppgång när det blir mörkare ute. Detta eftersom sömnhormonet melatonin ökar samtidigt som halten av må bra-signalsubstansen serotonin minskar  

    För att må bättre ska du försöka trotsa soffimpulserna och tvinga dig att gå ut, träffa vänner och planera in roliga aktiviteter. Med andra ord leva mer som du gör under sommarhalvåret.

  • Men om du nu inte orkar? Inte har lust? inte har någon energi? Försök att ta mindre hänsyn till hur det känns just nu – och mer hänsyn till vad som skulle vara bra för dig långsiktigt. Inte följa lusten och energin. Utan bara göra. Många hushåller med sin energi och tror att man bara har en viss energi. Men att ta sig i väg till gymmet GER energi istället för att det kostar energi.

  • Hur  kommer  man igång när det känns motigt? Gör det enkelt. Börja med något litet. Men se till att det blir en rutin! Har du fastnat i ett passivt beteende och inte orkar ta kontakt med folk kanske det enklaste kan vara att träffa en vän en stund direkt efter jobbet. Samma sak när det gäller träning och att röra på sig. Känns ett pass på gym otänkbart kanske du kan börja med en lunchpromenad. Varje dag. Eller åtminstone varannan. Att göra det till en regelbundenhet och rutin är viktigt. Och har du väl kommit igång kan du sedan öka successivt.

 
 
/Ec