/ HUSMANSKOST /

ÄNNU EN GAMMAL KLASSIKER

bild Google
 
Idag vill jag lägga in ett recept vilket tillhörde den svenska husmanskosten, då jag var barn på 1950-talet. På den tiden var korv billiigare än vad den är nu för tiden. Mamma kunde trolla, så att vi i familjen fick god mat av nästan ingenting och gott blev det också. Hon lade mycket kärlek i matlagningen. Då och då gör jag riktigt husmanskost i stil med mammas. Den nyare vardagsmaten är också god, men ingenting slår den husmanskost som jag har växt upp med. Kanske är det minnena som gör att maten blir godare. Jag kan känna matoset från köket, då jag satt med näsan i böckerna i mitt flickrum i vårt radhus.Ljuvliga dofter!
 
Det här behövs till två personer:
200 gram falukoorv
 
Till pepparrotssåsen:
1 msk vetemjöl
1,5 dl mjölk
0,5 dl kycklingbuljong/kycklingfond
2 msk riven pepparrot
salt och peppar
 
Serveras med
kokt potatis, moröter och ärter
 
Gör så här:
  1. Skiva korven och lägg den på en tallrik. Värm korven i mikron på full effekt i 1 minut, eller sjud den i buljong i en kastrull på spisen.
  2. Vispa ut vetemjölet i mjölken och tillsätt kycklingbuljongen. Låt koka i 3 minuter under omrörning. Smaksätt med pepparrot, salt och peppar.
  3. Servera med kokt potatis, ärter och skivad morot och extra riven pepparrot
 
 
 
 
 
 
 
/Ec
 
 
 
 
 
 
/ KÅSERIER/NOVELLER /

EN SÖNDAGSBETRAKTELSE NUMMER 2

 
 
Snart övergår den här sista söndagen i augusti till måndagen i vecka 35. Då jag gick för att införskaffa några basvaror i den absolut närmaste matbutiken, så sken solen och jag var tvungen att ha solglasögon för att inte köra på folk som jag mötte. Det var ljummigt i luften så jag frös inte  utan ytterplagg. Jag hade varit hemma cirka 45 minuter, då jag tittade ut, så öste regnet ner och jag kunde höra ett mullrande långt borta. Det är trist och sorgligt att sommaren och även sensommaren är snart över. Var tog den sköna och härliga årstiden vägen? Den som jag hade längtat så mycket efter. Den som skulle ha gett mig ny energi till kommande höst, så att det skulle bli lättare att klara av min roll som arbetsledare. Sommaren och sensommaren har bara runnit som sanden mellan fingrarna utan att jag egentligen hunnit med. Mycket sorgligt men det är ett faktum vilket är alldeles alldeles sant. Vad vore en bal på slottet? Mycket mycket härligt! Nu får man göra det bästa av situationen och gilla det som finns att gilla. Alla nystarter i teven, alla mörka kvällar med tända ljus. Tillfällen då vi kan umgås över en bit mat. Ligga där i sängen och höra hur höstregnet smattrar på rutan, men ändå tycker jag att sommaren 2016 gick med rasande fart. Jag hann inte med att ta mina minipauser. Fick sällan tid för mig själv att gå ut och få lite sol på näsan. Var ju alltid på väg någonstans. Tur att apotea har frakt fritt, när jag behöver vitaminer och tabletter mot magsår!
 
 
Tänk om jag kunde flyga iväg till min favorit ö så underbart härligt det skulle varit. Där vet jag att min kropp och själ får ro. Men i sanningens namn kommer jag att ha tio dagar bara för mig själv i september här hemma (om en och en halv vecka), när jag har ordnat upp min vardag och ingenting, absolut ingenting ska få komma ivägen då! Min kropp har länge bevisat att den inte orkar med längre och då måste jag lyssna på den!
 
/ Ec
/ TV & RADIO /

MINA BÄSTA MINNEN FRÅN OS I RIO 2016

Bild svt
bild google
 
bild google
 
I natt tar OS-festen i Rio slut.Sorgligt att jag inte hann att se mera av spelen än vad jag gjorde. Så är livet ibland! Tre minnen stoppar jag in i minnesarkiv, vilka var helt sagolika, härliga och enorma att få uppleva. Självklart är de från sporter som jag älskar. 
 
Jag fick se när Sara Sjöström slog världsrekord och tog guld i sin paradgren 100 meter fjärilsim i början av OSdagarna. Hon är bara så grym och hon har inga nerver.
 
Helgen efter Sjöström klev Henrik Stensson ut på greenen. Det var första gången som golf var med i OS. Jag satt och njöt av Stensson spel och kaske också av hans häck, vilken inte är så dum. Golf gör mig lugn.
 
I kväll hade jag så möjlighet att se en rafflande handbollsfinal mellan Frankrike - Danmark. Gud, vad den var spännande och skiftade hela tiden. Danmark tog guldet och vann med 28 - 26. Jag hade svårt att sitta stilla. Handboll har och förblir min sport. Minns så tydligt när pappa och jag såg matcher på söndagarna under två år. Hur jag satt bredvid lagbänkarna när det inte gick att få rullstolen någon annanstans i hallarna. Så jag vet hur hård en handbollsboll kan vara. När lagledarna sa "ducka" så visste jag vad det var frågan om.
 
/Ec