/
TV & RADIO /
SVEN DELBLANC - FÖRFATTAREN BAKOM EN TV-SERIE -

bild: Delblancsällskapet
I det här inlägget vill jag presentera ytterligare en författare vars böcker jag läste på 1970-talet. På den tiden stod mamma för den så kallade "markservicen" och allt annat, som jag måste sköta på egen hand idag. Åh, ljuva tid, vad du gick fort! Tiden då jag bara kunde ägna mig åt mina hobbies, studier och resor för Neuroförbundet och KTH: Den tiden med alla resor hade sin tjusning, när jag så här kan titta i backspegeln.
"Sven Delblanc föddes i Swan River i staten Manitoba i Kanada 1931, dit föräldrarna emigrerat från Sverige för att slå sig ned som nybyggare. Familjen återvände till Sverige efter depressionen och slog sig ner i Vagnhärad i Sörmland som jordbrukare. Sven Delblancs barndom var mycket svår. Hans far har han skildrat som en egensinnig individualist, kraftfull, hård och egoistisk, men också som mycket språkbegåvad och utrustad med en drastisk humor. Hans mor har Sven Delblanc beskrivit som kärleksfull och varm, men också mycket känslig och sårbar.
Sven Delblanc var 31 år gammal när han debuterade med Eremitkräftan (1962), en spännande och gåtfull bildningsroman som diskuterar frihetsproblemet och arbetar med allegoriska och symboliska medel. Anmärkningsvärt är att Sven Delblanc redan här presenterar det tema som han sedan behandlar i det följande författarskapet.
Sven Delblanc framstår som en av de allra största författarna i svensk efterkrigslitteratur. Från debuten 1962 till sin död 1992 skrev han ett trettiotal romaner och cirka femton pjäser för radio eller scen och var också flitigt verksam som litteraturkritiker, essäist och samhällsdebattör. Sven Delblanc var också litteraturhistoriker.
1970 utkom Åminne, den första romanen i Sven Delblancs s k Hedebysvit, där han skildrar sin barndoms Sörmland under åren 1937-1945. Hedeby är en bild av Vagnhärad, där Sven Delblanc växte upp, men också en spegelbild av Sverige. Åminne fick lysande kritik och blev ett andra genombrott för Sven Delblanc. Här presenterade sig epikern Delblanc för första gången i helfigur. Romanerna skildrar ett myller av gestalter och ett helt samhälle träder fram.
Människoskildringen präglas av inlevelse och medkänsla men romanerna har också komiska och groteska inslag. Sven Delblanc anknyter med Hedebysviten till viss del till en svensk realistisk tradition, företrädd av Ivar Lo Johansson och Vilhelm Moberg, men han ville också presentera ett ”preciöst och barockt alternativ” till 30-talsrealismen. Efter Åminne följde Stenfågel (1973), Vinteride (1974) och Stadsporten (1976).
I slutet av år 1990 fick Sven Delblanc beskedet att han led av en långt utvecklad skelettcancer och hade ett år kvar att leva. Nu bestämde han sig för att ge ut Livets ax,skriven huvudsakligen 1988, men som tidigare synts honom ”alltför pinsam att publicera”. Nu skrev Sven Delblanc också Slutord, en tankebok som i 55 dagboksnotiser skildrar hans sjukdomstid och återger hans tankar om döden. Sven Delblanc fick ytterligare ett år att leva". ( Källa Deblancsällskapet)
/Ec