/ BLOGGBLAD 2020 /

ETT BLOGGBLAD NUMMER 8 2016

 
 Äntligen några lugna timmar som jag kan ägna mig åt att skriva några korta rader här på min sida. Jag vet inte var tiden blir av. Den bara rusar iväg. Oktober månad har varit lite "too much", då det gäller allt med min personal. Någon har varit sjuk, en assistent som arbetar heltid har semester. Det innebär många samtal eller sms om inhopp och jag får pussla ihop schemat för dagen så gott det går. Nästa dag är kanske likadan för det är alltid något som händer. På fredag kommer min heltidsanställda assistent tillbaka från semestern. Gissa om det ska bli skönt! Det är dessutom en assistent som arbetat hos mig under 16 år. Tala om kontinutet! Det tänkte jag på när jag såg "Sveriges bästa hemtjänst" som Svt sänder på måndagskvällarna. Så bra jag har det om jag jämför med dessa äldre och sjuka som bara vill ha sällskap i sina stugor. Jag lever det liv jag behagar, äter den mat jag är sugen på och min assistent kan laga den åt mig. Även om jag också har mina mörka dagar, så har jag mycket att vara glad över.
 
Det är en fin höstdag hos mig. Ni vet en sådan där dag då krispigheten finns i luften och en underbar färgskala finns på träd och buskar och det är alldeles vindstilla. När min första assistent för dagen berättade att det nog skulle bli en fin dag, så beslöt jag mig hastigt att göra mig iordning snabbt, för att sedan gå ner i city där jag tänkte handla några saker.
 
Jag njöt verkligen av den promenaden till city. Som alla kvinnor önskar jag ha en del pengar i plånboken, för att vara riktigt säker på att jag kan köpa det jag kanske ser. Väl vid automaten fanns inte mitt bankkort i plånboken. Det brukar ju alltid ligga på en speciell plats men nu fanns det bara inte i hela plånboken. Fråga mig om jag blev nervös! I går hade jag inte kortet. Jag hade med mig en assistent som även hon har jobbat länge hos mig, så hon lånade mig pengar.Hela shoppingrundan var ju förstörd, för i mitt huvud fanns bara "mitt kort". Men jag fick tag på de sakerna och sedan gick jag hem.
 
Väl här hemma vände jag upp och ner på allt utan att finna mitt kort. Jag har en rutin när jag har varit ute och handlat. Då lägger jag alla kvitto vid datorn. Dessa ska skrivas in i min budget senare. Har jag tagit ut pengar, så har jag en lapp i  plånboken där mitt saldo står och där jag drar av vad jag har tagit ut. På så sätt vet jag exakt vad jag har på kontot. Har jag bara tagit mitt bankkort och tagit ut pengar, så ska jag lägga tillbaka det i min plånbok när uttaget är gjort. Det senare hade inte blivit gjort då jag tog ut senast. Någon assistent hade stoppat det på sig när vi gick ut och sedan glömt att lägga det på sin plats.
 
Jag ringde till den assistenten som jobbade senast då jag tog ut pengar och visst hade hon mitt kort hemma i sin jacka - Tack och lov -  Jag är också väldigt glad över att hon är hemma och inte skulle resa bort en vecka eller så!
 
/Ec  
Egna tankar / Höst