Ewacarins Blogg

Varför är vissa dagar så otroligt roliga, medan andra är mörka och dystra? Varför befinner jag mig i ett gränsland mellan gråten som finns där bakom varje hörn? En gråt som inte går att hedja. Den finns ständigt där mellan förtvivlan och tröttheten. Den gör också att jag stupar i säng varje kväll.

Förtvivlan över att inte har den orken att vara social, men som jag trots allt ändå bör vara ibland. Tröttheten och det faktum att jag bara ibland önskar att dagen ska vara över, så jag kan vara ensam på ett naturligt sätt i mitt sovrum med mina tankar, funderingar och lite drömmar 

©Ewacarin Holmqvist september 2011