EN ÖMSINT DOKUMENTÄR SOM GICK RAKT IN I MITT HJÄRTA
Bild: Öppet Arkiv Bloggen
År 2004 gjorde Agneta Bernardzon en dokumentär med titeln "Med sommaren kommer längtan". Filmen sändes i repris i går och den är på 59 minuter. Jag råkade sätta mig vid teven just när den skulle börja och det är jag glad för. Bernardzons dokumentär gick rakt in i mitt hjärta. Alla borde se den här härliga filmen.Tycker att det är viktigt att inse att inte alla är sjuka eller behöver daglig tillsyn av samhällets resurser. Hos somliga äldre är det bara kroppen eller "skalet" som är tilltuffsat.
"Med sommaren kommer längtan" "berättar om livet på stadsmissionens pensionärskollo Stenfasta. Hit åker ett antal människor, flera över 100 år, under ett par sommarveckor. Ingen verkar för gammal för något. Den trista ensamma vintern är långt borta. Man skrattar, umgås, vandrar, samtalar och lyssnar. Livsöden och sorger delas. Glädje och längtan får här levas ut. Det är ärliga och raka svar på svåra ämnen som döden, tro och saknad av tidigare vänner och livskamrater. Men mest av allt är det glädje och humor. Lusten att berätta. Tid att lyssna. Kraften att njuta och fånga dagen som kommer ur gemenskapen".(Källa Öppet Arkiv Bloggen)
Lillie och Einar bilden ovan är 93 år och över 100 år. De berättar om kärleken. Lillie menar att den inte har något med åren att göra. Einar kallar den numera för tillgivenhet. De träffas året om för att ha lite gemenskap. Deras partners finns j inte längre. Det är så rörande att se hur alla tar hand om varandra, men det finns mycket bus och skratt i filmen som gör den levande inramad i en underbar miljö.
Det är en dokumentär om den aldrig upphörande önskan att vara nära och tillsammans. Så länge det finns liv finns det längtan.
"Med sommaren kommer längtan" är ett filmtips till er. Jag tror inte att ni blir oberörda utan bär med er filmen inom er länge länge.
/Ec