/ BLOGGBLAD 2019 /

BLOGGBLAD NUMMER 11 2018

 
Så är det december på nytt
Rött och guld finns i varje hus och hem
Det glittrar och glimmar i alla vrår
Och med dofter väcks minnen till liv
Minnen från en svunnen tid
Då du lutade fisken i vårt badkar
Hur du satte samman vårt pepparkakshus
Gjorde din egen glögg som inte var barnvänlig
Och din godisrulle med punch och blockchoklad
Inte heller den barnvänlig
Hur du klädde vår julgran
Efter allt kaos med julbelysning.
Hur du och din bästa vän sedan "lumpen"
Njöt av skinkan på lillejul när vi fick besök
Av honom med fru
Vår jul började just då i den sekunden
Som vi tog den första tuggan av årets julskinka
 
(ur min egen dikt skriven december 2015)
 
 
Jag kan inte förstå att du lämnade det här jordelivet för 14 år sedan. Tyckte att det var alldeles nyss som jag fick det där samtalet från andra sidan Atlanten, där du bodde dina tretton sista år. Även om sorgen har bleknat, så kommer alltid längtan och saknaden finnas där inom mig. Saknaden hur det var en gång, då döden inte gjort sitt intåg i vår familj. Den tiden då allt var så sorglöst och lyckligt. Idag har jag mina ljusa minnen kvar för den tiden. Tyvärr måste jag acceptera att allt tar slut en dag, men vi vet inte när. Den ovetskapen är nog bra att ha. 

Trots de åren som gått sedan du lämnade  dina barn, vill jag att du ska veta vart du än befinner dig att du fattas mig och säkert min bror. Du var ju vår pappa, vårt kött och blod.
 
/Ec
hos mig / minnesspår