/ BLOGGBLAD 2019 /

BLOGGBLAD NUMMER 7 2019

 
 
Jag såg när jag var inne på den här sidan tidigare idag att jag gjorde mitt 2000de inlägg igår. Det är inte så många på 14 år om jag räknar in de som lever på sin blogg. Alldeles nyss räknade jag ut att jag skriver 2,7 inlägg per vecka och att det har blivit 150 stycken per år. Det är ganska otroligt om jag tänker på att jag har annat som pockar på min tid. Till det här ska läggas att min livssituation har förändrats sedan jag startade min sida år 2005. Under mina sjukhusvistelser har jag inte haft ork eller tillgång till någon dator. Vissa dagar har jag inte tid/ork att publicera något, då min klåda av psoriasisen eller Humirabehandlingen har gjort mig kraftlös. Det är tyvärr så att de senaste åren har det mesta tagit längre tid. Jag vill känna mig glad när jag publicerar något. Vem vill läsa något av en "gnällspik"? Att gnälla ligger inte för mig.
 
En annan förändring sedan jag började år 2005 är att jag har idag en  stab av 14 personliga assistenter vilka jag är arbetsledare för. Att vara "boss" tar sin lilla tid. Det är alltid något som händer vilket jag måste ta tag i om det är vardag eller helg. Senast jag hade riktig semester var i oktober år 2000, så det börjar nog bli dags. Ett resemål som jag gärna skulle vilja återvända till är till min älskade ö, Teneriffa, där jag har mått så bra. Tänk att gå upp på morgonen och ut i trädgården och äta nybakade frallor eller en ostomelett på någon av strandpromenadens uteserveringar. Samtidigt kan jag titta på folk som går förbi. Härligt! Medan jag skriver det här, får jag en sådan längtan dit och kan känna den sommarkänslan som finns på Teneriffa. Måtte jag kunna åka dit ännu en gång innan jag tackar för mig på denna stund på jorden.
 
Det skulle också vara på Teneriffa, där jag har lugn och ro i själen som jag skulle slutföra mitt manus till den bok som aldrig blir färdig här hemma. En bok som jag lämnar efter mig en gång. Det är mycket tråkigt att inte hinna med vad jag vill och brinner för. Som jag har sagt så många gånger tidigare är att skriva ett gift som jag måste ha för att må bra. När jag befinner mig i den bubblan existerar inte något annat - Då är det bara jag Ewacarin, utan något funktinshinder och det är så skönt!
 
Nej, nu börjar den här dagen lida mot sitt slut och det mörknar ganska snart, så det blir dags att tända ljus. Först ska jag ta kläder och kattmat till min lille söte katt till i morgon. Han ligger på min säng och på min pläd och har det gott. Jag avslutar nog kvällen med en macka och en kopp te samt lite småprat med min kvinnliga väninna. Sommarkvällar är så underbara!
 
 
/Ec
Egna tankar / Hälsa / mitt skrivande / sommarkänsla