/
BLOGGBLAD 2020 /
BLOGGBLAD NUMMER 3 2019
Fredag i vecka 12. En helg står vid dörren och väntar på att komma in. Som vanligt på fredagarna har jag "piffat" till mig lite extra. Håret är lockat, tagit bort det gamla lacket och snabbmålat ett nytt lager plus överlack. I eftermiddags drack jag en Cappuchino med en sexa Ammaretto, medan jag hörde på Socialdemokraternas öppningstal i Örebro, vilket fick mig att få flera flashbacks från min ungdom, då vi var på besök hos farmor och farfar. Hos de pratades det mycket politik. I kylen ligger en ryggbiff och väntar på att bli stekt. På en plåt har jag lagt lite wokgrönsaker och kroketter vilka snart ska in i ugnen. Jag har köpt Jensens Bea som jag kommer att värma. Till det här ska jag ha en god cider. En sådan här middag är jag verkligen värd efter den här jobbiga och slitsamma vecka med personalbestyr inför sommaren. Jo, vi är bara inne i slutet av mars, så det är lite svårt att tänka på sommaren. Mitt kooperativ ska ha in uppgifterna om semestrarna i nästa vecka, så jag var tvungen att lägga schemat och delvis boka in ersättare i mitten av veckan som gått! I år har det flutit på, så jag känner mig nöjd och glad!
Åh vad jag ska njuta av den här weekenden! Underbart skönt att känna att jag kan koppla av utan några måsten. Det var så längesedan sist! När jag skriver dessa rader är det dimmigt och grått hos mig. Våren tycks tveka trots att det är flera varmgrader och så har det varit en vecka, så egentligen är våren kommen enligt väderlekskillarna. Själv skulle jag vilja få lite sol på näsan och gå en söndagspromenad, även detta var ju så längesedan! Hoppas på att jag kan ägna mig lite åt mitt skrivande. Det mår jag bra av och då glömmer jag bort min psoriasisklåda vilken har varit grym svår dag som natt. Jo, jag vet att den blir värre när jag stressar, men vad ska jag göra när jag har uppgifter med deadlines. Det är bara att gilla läget!
I kväll är det premiär för Let´s Dance. Det ska bli roligt att än en gång sitta där i tevesoffan och tycka till om balklänningarna, frisyrerna och inte minst om juryns poäng. Det här programmet har jag följt sedan det startade år 2006 Tänk vad tiden rinner iväg! Den här säsongen känner jag inte till så många av deltagarna. Det betyder nog att jag börjar bli till åren kommen - Befinner mig ju i nedförbacken, det är bara att lära sig att leva med faktan - Samtidigt måste man inte ge avkall på livets goda och att hitta guldkornen som trots allt finns i vardagen. Så i kväll ska vi dansa och njuta...
/ Ec